Vi som nu går tredje året på Naturguidning/Vildmarksturism har sannerligen fått öva på denna egenskap, oavsett om den funnits där sedan barnsben eller ej. Vi har genom åren ställts mot många olika gruppkonstellationer, med människor av alla olika åldrar och med diverse olika uppgifter att utföra. Den gemensamma nämnaren har dock alltid varit densamma: agera som en ledare.

I ettan tog vi hand om vår första grupp på egen hand; det var två åk 8 klasser från Ornäs Skola. Med andra ord: En grupp fjortonåringar som tycker att team-building suger och kan vara tysta i max två sekunder samtidigt. Inför dem skulle vi alltså agera ledare, vara förebilder, engagera och ha kontroll. Men vi var fullständigt livrädda. Och allt gick fel. Som tur var skedde den mesta dramatiken i kulisserna och vi lyckades hålla en någorlunda stabil fasad utåt. Men nederlaget var ett faktum: vi kan inte ta våra eventuella ledarskapstalanger för givet.

Sedan dess har vi övat, övat och övat. Vi har bland annat arrangerat och genomfört ett skidläger för ungdomar med diabetes. Vi har varit i Säfsen och Sälen och hjälpt till med gäster och grupputveckling. Vi har guidat människor i naturreservat och genom olika projekt som t.ex. Gryvelån. Och vi har utvecklat vår förmåga att hantera folk. Tack vare våra lärare som inte bara har gett oss verktyg och tips för att lyckas, utan kanske ännu viktigare, vågat släppa taget och låta oss misslyckas. För oss har det inneburit en massa lärdom på vägen, även om vägen många gånger känts som en väldigt slingrig och brant uppförsbacke...

Vi har övat oss på folkhantering. Och det har gett oss ett ovärderligt försprång in i arbetsmarknaden. Det handlar inte bara om turismjobb, det handlar faktiskt om vilket jobb vi än kommer att söka i framtiden. För arbetsmarknaden vill inte ha oerfarna och osäkra arbetssökande.
Arbetsmarknaden vill ha oss.

Fanny Kamppinen, Guide 3