Historik
1734
24 juli passerade Linne på hästryggen älvdalsåsen mot Särna. Han följer Gryvelåns nedre lopp och sen Kälkan mot norr.
Linne noterar flera skogseldar i trakten, illahanterad skog och blästerugnar längs färdvägen.
1821
Många skogsbränder i omradet, men många stråk av våtmarker hindrade eldens framfart.
1825
Omkring detta årtal så upphör myrtjärnstillverkningen i reservatets blästor.
Före 1850
Boskap som kor, getter och får höll efter lövskogen, detta har förmodligen bidragit till skogsutvecklingen på reservatet.
1910
Man avverkade i området men med försiktighet. Inga avverkningar har gjorts efter denna så urskogsprägeln har bevarats.
1924
Skogseld söder"Ackspittienn". Genom att kunskapen blev större om släckningsarbeten så resulterade det i att
skogsbränderna inte blev lika omfattande i Älvdalens socken efter denna tid.
Omkring 1930
Milkolning avslutas i områden omkring reservatet, och ersattes med ugnskolning.
1943
Med start från Lövnäsvägen byggdes Gryvelåvägen.
1964
Reservatet utvidgas fran 264 hektar till 368 hektar som det är i nuläget.
1973
Vattendriven prästblästa påbörjas att byggas.
1974
Blästan blir färdigställd på våren. Myrjärnet kan framställas men för sprött att vara smidbart.
13 juni Nordiska skogskongressen exkurerar inom reservatet.
Myrstigen anlägges ungefär 1km. Stora"6km" och lilla"3km" vildmarksrundan kommer till.
1975
Första gryvelådagen arrangeras den 20 juli med myrslåtter och myrtjärntillverkning.
1977
Kungl Gustav Adolf akademien ger sig ut den 8 juni i reservatet med ett hundratal deltagare.
1980
Man anlägger en tjärdal och en kolbotten. Dessa demonstreras på Gryvelådagen.
1981
En dansbana byggdes vid kolarplatsen.
1983
En flottingskoja placeras öster om tjärdalen och skall brukas som flottningsmuseum och övernattningslokal
för allmänheten.
1984
16 april upptäcks ett björnspår i reservatet.
9 september blir reservatet besökt av Norska Museumförbundet, 51 intendenter var på plats.
1986
7 juli används blästan av Viking Vedberg, ett detaljerat schema görs för järnframställning.
1988
6 augusti.får reservatet begreppet "Nära till naturen" av Naturvårdsverket.
Begreppet är ett bevis på hur ett naturturismområde kan med hjälp av tanke och omsorg skötas.
1989
9 augusti. Årets gryvelådag. På plats fanns björnforskare Petter Vabakken från Trysil i Norge och berättade om
10 björnar som passerat reservatet vid olika tillfällen.
1993
Skogssyrelsen, Riksantikvarieämbetet och Sveriges hembygdsföreningar besöker Gryvelådagen och konstaterar att
det är en perfekt dag för att vidga sina kunskaper om fädernas kulturspår och hur vi kan bevara dem.
1995
Gryvelåns domänreservat byter namn till Gryvelånsnaturreservat genom ett avtal
mellan AssiDomän och Naturvårdsverket.
1996
1-2 Augusti tar Länstyrelsen i Falun över ansvaret från Domänverket, Domän AB och AssiDomän.
1998
Älvdalens utbildningscentrum tar över underhållet.
22 augusti ansvarar Älvdalens utbildningscenturm för den 24 Gryvelådagen |